Könsmixade grupper. Samma antal flick- och pojklag. Lika många kvinnor och män som ledare. Och ett sätt att umgås som får många tjejer och killar att känna sig hemma.
Så bidrar storklubbarna Alvik och Huddinge till att basket är Sveriges mest jämställda idrott.
I ridsport, konståkning, ishockey och amerikansk fotboll står det ena könet för långt över 90 procent av ungdomsverksamheten.
Men basketen lyckas attrahera tjejer och killar i exakt lika stor utsträckning. Varför är det så?
– Dels tror jag att det i alla tider har varit så naturligt i basket att man pratar lika mycket om damer och herrar, tjejer och killar. Dels har vår idrott en ganska mångkulturell bas, och även i andra länder är basketen relativt jämställd, säger Jonas Morin, ordförande och ungdomstränare i Huddinge Basket.
– Vi har varit väldigt duktiga i Sverige på att lyfta fram bra förebilder på tjejsidan. Damlandslaget har varit väldigt bra under flera år. Generellt är klubbarna också bra på att skapa egna kvinnliga förebilder. Och det är ofta kvinnor som håller i ungdomsläger, säger Martina Elliot, sponsor- och kommunikationschef i Alvik Basket.
De två representerar klubbar med stor och bred ungdomsverksamhet i varsin del av Storstockholm.
Alvik, i väster, har 24 flicklag, 23 pojklag och 12 mixlag. Klubben har 110 coacher (57 män och 53 kvinnor). Alla lag från U13 upp till A-lagen har ledare av båda könen. Ordföranden och klubbchefen är kvinnor, sportchefen man – och föreningen var häromåret en av finalisterna i kategorin Årets Idrottsförening i Årets Eldsjäl som arrangeras av ideella lotteribolaget Folket.
– Vi är otroligt stolta över att vi på riktigt är en jämställd klubb. Det är viktigt att ha ungefär lika många killar och tjejer i verksamheten. Inte minst ger utbytet mellan könen mycket, ända från styrelse och kansli till ungdomslagen, säger Martina Elliot.
Huddinge Basket, i Stockholms södra förorter, har 44 lag. Det är lika många flick- som pojklag och 60 procent av ledarna är tjejer, berättar Jonas Morin, som personligen vann kategorin Integration i Årets Eldsjäl 2016.
– Att det är coacher av båda könen betyder mycket för dynamiken, hur vi pratar med varandra och umgås i våra lag. Vi kör också ofta samträning mellan killar och tjejer. Där lär de sig att visa hänsyn till varandra och det skapas en atmosfär som många känner sig hemma i, säger Jonas Morin, och fortsätter:
– Jag har haft mina egna söner i andra idrotter som är lite mer grabbiga. När jag har hört hur de pratar där har jag tänkt att det aldrig skulle ha låtit så om det stod fem tjejer intill. Sådana här sociala strukturer och vilket språk man använder är avgörande för att barn och ungdomar ska trivas och känna sig välkomna, oavsett kön eller bakgrund.
I den svenska ungdomsidrotten i stort står pojkar för 60 procent av allt tränande och tävlande.
De båda basketklubbarna jobbar på flera sätt som bidrar till att jämna ut de här siffrorna.
Huddinge har till exempel verksamhet i stadsdelar där så få som fem procent av tjejerna är med i en idrottsförening.
– I socialt utsatta områden är deltagandet i föreningsidrott generellt lågt. Det är för höga trösklar för att komma in. Det kan handla om ekonomi, avsaknad av ideella ledare eller föräldrar som har svårt att vara tillgängliga för att de jobbar på kvällar. Men intresset från ungdomarna att hålla på med idrott är lika stort som överallt, säger Jonas Morin.
Det intresset tar Huddinge Basket vara på.
– Det är viktigt för föreningen med kulturell mångfald. Det ger en helt annan dynamik och olika ingångsvärden i olika typer av frågor.
Alvik Basket satsar mycket att på att motverka tappet av ungdomar i 15–16-årsåldern, där framförallt många tjejer annars lämnar idrotten.
– I den åldern kommer många till ett vägskäl. De som inte vill ”satsa” och träna fyra gånger i veckan har tidigare ofta helt lagt av. Nu har vi skapat lag för dem som gillar basket men som vill ha mer tid för annat och istället träna två gånger i veckan. På så sätt behåller vi många fler gymnasietjejer i klubben, berättar Martina Elliot.
En annan satsning på att få fler tonåringar att idrotta är Alviks mixade grupper för 13–16-åringar som inte har spelat basket när de var yngre.
– Där tränar tjejer och killar i olika åldrar tillsammans. Vissa slussas så småningom vidare till våra ordinarie flick- och pojklag, medan andra blir kvar i de mixade träningsgrupperna. De här grupperna är viktiga, för det ska aldrig vara för sent att börja idrotta.
Artikel från Expressen 10 maj 2022